Att skriva liv. Fakta, fiktion, feminism är både en inventering och en vidareutveckling av ett spirande forskningsfält i skärningspunkten mellan en rad olika ämnen. Life writing är ett samlingsbegrepp, än så länge utan etablerad svensk översättning. Det inbegriper, men går utöver, biografi, och avser livsberättande och livsberättelser i olika genrer och medier. Frågan om exakt hur detta omfattande men till sin karaktär hybridartade fält ska avgränsas förefaller därför mindre relevant än frågor om exempelvis hur, var, och med vilka konsekvenser berättandet tar sig uttryck. Bidragen i detta nummer har en stor spännvidd, vad gäller material, metod och teoretiska infallsvinklar. De medverkande skribenterna kommer från en rad olika discipliner. Bredden har fungerat som en urvalsprincip för att visa på life writing som ett i alla avseenden heterogent forskningsområde. Bidragen visar även på fältets utveckling av teoretiska och metodologiska aspekter. Även om övervägande del av de medverkande har sin ämnestillhörighet i litteraturvetenskap, representeras här också forskare från teaterstudier, konst- och bildvetenskap, sociologi, socialt arbete och historia. I detta heterogena material kan ett flertal, överlappande potentiella kluster skönjas, såsom plats, politik eller performativitet. I så måtto speglar innehållet fältets bredd eller, om en så vill: dess produktiva suddighet. Varje försöka att systematisera materialet genom att pressa in det i avgränsande kategorier skulle därför reducera det. De möjliga kopplingarna mellan såväl ämne som metod eller teori är nämligen många och ofta överlappande, beroende på vad som fokuseras – såsom ämne, tidsepok, genre, metod eller teori. Därför lämnar vi åt läsaren att lyfta fram samband och skapa egna kluster.
Table of Contents
Editorial
Introduktion | |
Kristina Hermansson | 5–11 |
LIR.journal 5(15), »Att skriva liv« [Full issue] | |
Kristina Hermansson |
Articles
Konstskapande med kroppen som biografi. Att navigera mellan det okända och det välkända | |
Fia Adler Sandblad | 12–23 |
Det tidigmoderna jagets politik. Christine de Pizans Livre de la cité des dames och Louise Labés Œuvres som självbiografiska manifest | |
Matilda Amundsen Bergström | 24–39 |
Berättelser om brist. Bloggar om ofrivillig barnlöshet | |
Katarina Bernhardsson | 40–59 |
Ditt språk ekar genom någon annan till mig. Röster i självbiografiska texter skrivna av kvinnor utan fast boende i Göteborg | |
Amanda Frövenholt | 60–74 |
Adelaide Ristori. Världsstjärnan som ideal eller avskräckande exempel | |
Eva Heggestad | 75–87 |
»Som en vildfogel i en bur«. Gestaltningen av kvinnlig erfarenhet i Anne Charlotte Lefflers Elfvan | |
Birgitta Johansson Lindh | 88–107 |
Att vittna om sin tid. Framställningar av antisemitism och förföljdas erfarenheter i svensk 1940-talsprosa | |
Kristin Järvstad | 108–128 |
Vittnet eller mottagaren? Att skapa traumaestetik istället för att lyssna | |
Christina Kall | 129–147 |
Genuskrockar, klavertramp och fadäser. Anteckningar om konstruktionen av statsrådet Ulla Lindströms politiska persona | |
Gunnel Karlsson | 148–163 |
Virtuella identiteter och antibiografi i Tobias Bernstrups konstnärskap | |
Viveka Kjellmer | 164–174 |
När jag letade efter Göteborg. Bilden och arkivet i (re)konstruktionen av ett ursprung – en visuell autoetnografi | |
Ann Kroon | 175–191 |
På liv och död. Om Kristian Gidlunds I kroppen min och autopatografins mediala former | |
Christian Lenemark | 192–210 |
Diktens dynamiska sanning. Exemplet Agnes von Krusenstjerna | |
Anna Williams | 211–221 |
Vem är »Maja Lundgren« i Maja Lundgrens Myggor och tigrar? Fakta och fiktion som ontologi, framställningssätt eller retorisk kommunikationsakt | |
Sten Wistrand | 222–243 |
Längtan efter södern. Om bilden av Italien i brevväxlingen mellan Ellen Key och Hilma Angered Strandberg | |
Ulla Åkerström | 244–256 |
ISSN: 2001-2489