No 5 (2015)

Att skriva liv

Att skriva liv. Fakta, fiktion, feminism är både en inventering och en vidareutveckling av ett spirande forskningsfält i skärningspunkten mellan en rad olika ämnen. Life writing är ett samlingsbegrepp, än så länge utan etablerad svensk översättning. Det inbegriper, men går utöver, biografi, och avser livsberättande och livsberättelser i olika genrer och medier. Frågan om exakt hur detta omfattande men till sin karaktär hybridartade fält ska avgränsas förefaller därför mindre relevant än frågor om exempelvis hur, var, och med vilka konsekvenser berättandet tar sig uttryck. Bidragen i detta nummer har en stor spännvidd, vad gäller material, metod och teoretiska infallsvinklar. De medverkande skribenterna kommer från en rad olika discipliner. Bredden har fungerat som en urvalsprincip för att visa på life writing som ett i alla avseenden heterogent forskningsområde. Bidragen visar även på fältets utveckling av teoretiska och metodologiska aspekter. Även om övervägande del av de medverkande har sin ämnestillhörighet i litteraturvetenskap, representeras här också forskare från teaterstudier, konst- och bildvetenskap, sociologi, socialt arbete och historia. I detta heterogena material kan ett flertal, överlappande potentiella kluster skönjas, såsom plats, politik eller performativitet. I så måtto speglar innehållet fältets bredd eller, om en så vill: dess produktiva suddighet. Varje försöka att systematisera materialet genom att pressa in det i avgränsande kategorier skulle därför reducera det. De möjliga kopplingarna mellan såväl ämne som metod eller teori är nämligen många och ofta överlappande, beroende på vad som fokuseras – såsom ämne, tidsepok, genre, metod eller teori. Därför lämnar vi åt läsaren att lyfta fram samband och skapa egna kluster.

Table of Contents

Editorial

Introduktion PDF
Kristina Hermansson 5–11
LIR.journal 5(15), »Att skriva liv« [Full issue] PDF
Kristina Hermansson

Articles

Konstskapande med kroppen som biografi. Att navigera mellan det okända och det välkända PDF
Fia Adler Sandblad 12–23
Det tidigmoderna jagets politik. Christine de Pizans Livre de la cité des dames och Louise Labés Œuvres som självbiografiska manifest PDF
Matilda Amundsen Bergström 24–39
Berättelser om brist. Bloggar om ofrivillig barnlöshet PDF
Katarina Bernhardsson 40–59
Ditt språk ekar genom någon annan till mig. Röster i självbiografiska texter skrivna av kvinnor utan fast boende i Göteborg PDF
Amanda Frövenholt 60–74
Adelaide Ristori. Världsstjärnan som ideal eller avskräckande exempel PDF
Eva Heggestad 75–87
»Som en vildfogel i en bur«. Gestaltningen av kvinnlig erfarenhet i Anne Charlotte Lefflers Elfvan PDF
Birgitta Johansson Lindh 88–107
Att vittna om sin tid. Framställningar av antisemitism och förföljdas erfarenheter i svensk 1940-talsprosa PDF
Kristin Järvstad 108–128
Vittnet eller mottagaren? Att skapa traumaestetik istället för att lyssna PDF
Christina Kall 129–147
Genuskrockar, klavertramp och fadäser. Anteckningar om konstruktionen av statsrådet Ulla Lindströms politiska persona PDF
Gunnel Karlsson 148–163
Virtuella identiteter och antibiografi i Tobias Bernstrups konstnärskap PDF
Viveka Kjellmer 164–174
När jag letade efter Göteborg. Bilden och arkivet i (re)konstruktionen av ett ursprung – en visuell autoetnografi PDF
Ann Kroon 175–191
På liv och död. Om Kristian Gidlunds I kroppen min och autopatografins mediala former PDF
Christian Lenemark 192–210
Diktens dynamiska sanning. Exemplet Agnes von Krusenstjerna PDF
Anna Williams 211–221
Vem är »Maja Lundgren« i Maja Lundgrens Myggor och tigrar? Fakta och fiktion som ontologi, framställningssätt eller retorisk kommunikationsakt PDF
Sten Wistrand 222–243
Längtan efter södern. Om bilden av Italien i brevväxlingen mellan Ellen Key och Hilma Angered Strandberg PDF
Ulla Åkerström 244–256


ISSN: 2001-2489