Arkiv







2010

##issue.coverPage.altText##

Vol 40, Nr 3–4 (2010): Litteraturvetenskap och didaktik

År 2002 gav TFL ut ett temanummer om didaktik. Det är slående hur det litteraturdidaktiska fältet expanderat sedan dess. Å ena sidan avtecknar sig litteraturdidaktiken som ett alltmer självständigt forskningsområde, å andra sidan letar sig de didaktiska perspektiven alltmer in i litteraturvetenskapen generellt.

Frågorna om vad, hur och varför vi läser, utbildar och forskar är ständigt levande och har kanske blivit än mer angelägna i en tid då humaniora och litteraturvetenskap famlar efter legitimitet och existensberättigande. Dessa frågor diskuteras livligt i detta dubbelnummer som också är Umeå-redaktionens sista. Den inledning till temat som följer är skriven av Anders Öhman som hållit i rodret det här numret. Vi tackar för oss och önskar redaktionen i Lund lycka till!

##issue.coverPage.altText##

Vol 40, Nr 2 (2010): Postkoloniala perspektiv

 

Detta nummer lyfter fram litteraturvetenskaplig forskning som just nu görs inom det postkoloniala fältet. Här medverkar forskare från ämnena engelska, idéhistoria, spanska och litteraturvetenskap med teoretiskt intressanta och politiskt angelägna artiklar som ställer viktiga frågor både till samtiden och till litteraturvetenskapen i Sverige. 

Stefan Jonsson gör en film-, text- och bildanalys av Marguerite Duras och Pia Arkes verk och söker alternativ till rådande globaliseringsdiskurser. Nicklas Hallen analyserar den svenska bearbetningen av Henry Morton Stanleys äventyrsbok My Kalulu från 1873. Cecilia Alvstad och Mikela Lundahl diskuterar svensk översättning av utomeuropeisklitteratur med fokus på antologin Den mörke brodern som gavs ut av Artur Lundkvist 1957.

 

Stefan Helgessons mittentext knyter på flera sätt samman temanumrets olika delar och för ett resonemang om vilka effekter de ”främmande orden” har i översatt litteratur. Annika Olsson skriver om nobelpristagaren Pearl S. Buck: en författare som överskridit gränser för nation, kulturell hemvist och god smak.

 

Utanför temat lyfter Claudia Lindén fram en ofta förbisedd dimension av Karen Blixens författarskap. I en närläsning av novellen ”The Roads Round Pisa”, som ingår i Blixens debutverk Seven Gothic Tales, undersöker Lindén det intrikata samspelet mellan gotik och konstkritik hos Blixen.

##issue.coverPage.altText##

Vol 40, Nr 1 (2010)

I detta öppna nummer finner du artiklar från helt olika vinklar och vrår av det litteraturvetenskapliga fältet. Åsa Arping diskuterar betydelsen av namnet i en artikel om anonymitet och varumärkesbyggande på 1840- talet. Arne Melberg analyserar risker och möjligheter med översättning av så kallad världslitteratur och Christian Mehrstam undersöker populärkulturens litteraritet. Olavi Hemmilä prövar vad litteraturvetenskap och »hållbar utveckling« har med varandra att göra och Esbjörn Nyström för ett kritiskt resonemang om ämnet litteraturvetenskap i Sverige och dess förhållande till litteraturstudier i språkämnena. Utöver detta hittar du som vanligt recensioner av aktuell litteraturvetenskaplig forskning


2009

##issue.coverPage.altText##

Vol 39, Nr 3–4 (2009): Fiktion på internet

För tio år sedan gav den dåvarande Umeå-redaktionen ut ett temanummer om litteraturen och »den nya teknologin«. Denna teknologi fortsätter visserligen ofta att kallas för just »ny«, men på tio år har självklart mycket förändrats såväl vad gäller teknologin som hur den används och vilken roll den spelar i litteraturen och litteraturvetenskapen – något vi vill spegla i temat »Fiktion på internet«.

Under detta tema behandlas fan-kulturer som uppstått på nätet kring populära TV-serier, romaner eller filmer och som man kan hitta på så kallade fansites (fan-gemenskaper). Utöver detta undersöks bland annat användbarheten i begreppet »gränssnitt«, relationen mellan samtidsestetik och mediekultur och fiktionstexter i multimediet »flash«.

Utanför temat analyseras oljudet i Peter Weiss litterära verk, receptionen av tre essäister och på vilka sätt de får auktoritet, samt avslutningsvis Birgitta Trotzigs roman Sjukdomen ur ett religionsfenomenologiskt perspektiv. I vanlig ordning levereras dessutom recensioner av aktuella litteraturvetenskapliga böcker.

Sofia Agronius har gjort alla illustrationer som också fungerar som ett slags kommentarer till artiklarna.

##issue.coverPage.altText##

Vol 39, Nr 2 (2009)

Årets andra nummer speglar den mångfald som idag finns inom vårt ämne – närläsningar av modernistisk lyrik samsas med postkolonial kritik, nya perspektiv på kriminallitteratur och nyläsningar av Dante i en salig röra.

I detta nummer skriver Magnus Ullén om Thomas Bodströms Rymmaren och förespråkar en läsart som utgår från den retoriska situation som en text och dess sammanhang utgör. Robert Azar diskuterar den roll seendet spelar hos Dante medan Peter Hultsberg går i närkamp med en dikt av Lennart Sjögren. Katarina Gregersdotter analyserar omanliga mördare i kriminallitteratur och Raoul J. Granqvist synliggör en kolonial problematik i de texter som Sara Lidman skriver i apartheids Sydafrika i början av 1960-talet. Numret avslutas sedvanligt med recensioner, denna gång bland annat av flerbandsverket Ny svensk teaterhistoria.

##issue.coverPage.altText##

Vol 39, Nr 1 (2009): Barnsligt!

Årets första nummer går under temat »Barnsligt!«. Med detta utrop ville vi uppmana till kreativ och kritisk reflektion över barnsligheten som motiv, stil och konstnärlig eller politisk strategi. Är barnslighet detsamma som naivitet? Hur kan man förstå relationen mellan naivism och föreställningar om »barnet«? Utan anspråk på att rättvist representera aktuell barn- och ungdomslitteraturforskning ville vi öppna numret för läsningar av barnslighet och naivitet i vid bemärkelse.

2008

##issue.coverPage.altText##

Vol 38, Nr 3–4 (2008): Litteratur & politik

 

Har ideologibegreppet spelat ut sin roll? Eller har vi behov av att omdefiniera storheter som ”ideologi” och ”politik”, för att kunna tala om litteraturens relation till politik och verklighet? På vilka sätt kan litteraturen vara politisk – idag?

 

TFL 2008:3-4 handlar om litteratur och politik och innehåller, bland mycket annat, nyskrivna artiklar av Frode Helland, Lilian Munk Rösing, Sven-Olov Wallenstein, Anne-Sofie Lönngren, Espen Hammer och Jakob Ladegaard, m.fl. Tidskriften debatterar också den politiska styrningen av forskningsmedel och granskar litteraturvetenskapligt aktuella böcker.

##issue.coverPage.altText##

Vol 38, Nr 2 (2008)

I detta nummer finner vi Terry Eagletons öppningsföreläsning ”Måste vi alltid historisera?”, från konferensen ”Historiens ställning i litteraturvetenskapen?”, som hölls i Stockholm i mars 2008. Utöver det Thomas Götselius, Åsa Arping, Anne Heith och Torsten Petterson, som i debatterande inlägg ger sin syn på det historiska och dess betydelse för ämnet.

Också flera av artiklarna har historisk inriktning. Mattias Pirholt utreder det mimetiska i Fredrich Schlegels provokativa roman Lucinde; Otto Fischer skriver om Thomas Thorilds försök att skapa nya kommunikationsvägar i sin samtid; Helena Bodin undersöker om fältet bysantinska studier kan skapa öppningar för nutida ekfrasforskning och Jonas Ingvarsson skriver om medier i Maria Gripes Tordyveln flyger igen.

Hamlet eller Hamilton? Forslid & Ohlssons försök att finna nya vägar för litteraturvetenskapen diskuteras av Anders Mortensen och Peter Westerlund, och i sedvanlig ordning granskas aktuell litteraturvetenskaplig litteratur.

##issue.coverPage.altText##

Vol 38, Nr 1 (2008): Intermedialitet

I detta nummer som ägnas intermedialitet erbjuder Jørgen Bruhn en god historisk översikt och avslutar med en vision om intermedialitetsstudiernas framtid. Även en av områdets centrala teoretiker, W.J.T. Mitchell, medverkar med ett kapitel ur What do Pictures Want (2005), där han gräver sig djupt ner i våra kollektiva föreställningar om vad bilder är.

Interartiella studier har under de senaste decennierna förfinat sina analysmetoder med hjälp av semiotiken. Lars Ellerström presenterar mot denna bakgrund ett teoretiskt försök att fördjupa förståelsen av ikonicitet. Slutligen visar Sara Danius med utgångspunkt i Proust och Benjamin på ytterligare ett samtida arbetsfält: undersökningen av det förnimbaras relation till de nya mediernas teknologiska förutsättningar.

Numret innehåller också en stafettdebatt, som löper från institution till institution och behandlar de pågående strukturella förändringarna inom ämnet litteraturvetenskap, bland annat orsakade av anpassningen till Bologna-modellen. I vanlig ordning återfinns även recensioner av aktuella böcker och avhandlingar.

I den digitala parallellupplagan av TFL saknas illustrationerna i W.J.T. Mitchells artikel »Vad vill bilder?«. De återfinns i tidskriftens pappersupplaga som kan beställas via redaktionen.


2007

##issue.coverPage.altText##

Vol 37, Nr 4 (2007): Performativitet


Detta nummer ägnas åt performativitet. Med bidrag från Norden, Tyskland och England ges en mångfacetterad bild av det performativitetsteoretiska fältet. Performativitetsteori erbjuder redskap för maktanalys, och, i förlängningen, möjlighet att tänka social förändring. Vikki Bell, Wolfgang Behschnitt, Anna Biström, Jon Helt Haarder, Christian Lenemark och Kristina Malmio utforskar från skilda horisonter alternativa sätt att tänka kring litteratur, identitet och politik. Därtill får Pil Dahlerup och Ulf Olsson gott om utrymme att diskutera den nya textantologin Texter: från Sapfo till Strindberg (2006). Numret innehåller också, som vanligt, recensioner av aktuella litteraturvetenskapliga verk.

I den digitala parallellupplagan av TFL saknas Vikki Bells artikel »Performativitetens löfte«. Den återfinns i tidskriftens pappersupplaga som kan beställas via redaktionen.

##issue.coverPage.altText##

Vol 37, Nr 3 (2007)


TFL vänder i detta nummer ut och in på förra årets kanondebatt. I en engagerad e-postdiskussion fördjupar, problematiserar och analyserar Eva Haettner Aurelius, Amelie Björck, Stefan Jonsson, Mats Malm och Lena Ulrika Rudeke den omfattande diskussion som Cecilia Wikströms förslag om en statlig litteraturkanon väckte. Varför dök detta förslag upp när det gjorde? Vad säger det om litteraturens ställning? Vad säger det om samhället? I vanlig ordning innehåller numret också de tyngsta recensionerna samt ett antal djuplodande artiklar – om Brecht, Lagerlöf, kronofobi och Karl-Erik Forsslund.

I den digitala parallellupplagan av TFL saknas illustrationerna i Ann-Sofi Ljung Svenssons artikel »Berget, ynglingen och solen«. De återfinns i tidskriftens pappersupplaga som kan beställas via redaktionen.

##issue.coverPage.altText##

Vol 37, Nr 1–2 (2007): Jacques Rancière


Det första numret i Göteborgsredaktionens regi handlar om den franske filosofen Jacques Rancière. Utöver en översättning av titelessän ur hans nyligen publicerade Politique de la littérature (2007), innehåller numret en rad artiklar som på olika sätt belyser hans just nu mycket uppmärksammade försök att omformulera relationen mellan litteraturen och det politiska. Därutöver innehåller numret en enkät där tio litteraturvetare ger sin syn på en av universitetsvärldens mer akuta frågor: tjänstetillsättningssystemet. I vanlig ordning serveras dessutom en serie ambitiösa recensioner av aktuella litteraturvetenskapliga böcker.

I den digitala parallellupplagan av TFL saknas Jacques Rancières artikel »Litteraturens politik«. Den återfinns i tidskriftens pappersupplaga som kan beställas via redaktionen.















1 - 74 av 74 komponeneter