No 8 (2017)

Didaktiska omställningar. Mellan teoretiska och praktiska ämnesrum

I didaktiska sammanhang talar man om »omställning« för att beskriva trafiken mellan teori och praktik. Det handlar då om att läraren ingår i en »teoriomsättningsprocess« som för med sig en särskild relation mellan teoretisk och praktisk kunskap. Till den ämnesdidaktiska forskningen i Sverige har begreppet kommit från Sigmund Ongstads modell av förhållandet mellan allmändidaktik och ämnesdidaktik. Med ämnesdidaktik menar Ongstad de överväganden som är knutna till ett specifikt ämnes situation i skola och utbildning: »refleksjoner over hva et fag (norsk, historie, engelsk, matematikk, musikk, samfunnsfag etc.) er i forhold til hva det kunne eller burde være i skole, samfunn, akademia og profesjonsutdanninger«.

Både ämnet och ämnesdidaktiken är i ständig rörelse: liksom undervisning delvis är en iscensättning av ämnesteoretiska kunskaper, är ämnet delvis bestämt av undervisningens praktik och de erfarenheter som springer ur den. Omställningen kan betraktas som det ömsesidiga förhållandet däremellan. Vad vi kallar didaktiska omställningar placerar teorin i praktiken, men också praktiken i teorin. Som begrepp skapar den vad man skulle kunna kalla ett tredje rum, som motverkar vad vi betraktar som den missriktade polariseringen mellan teori och praktik.

Artiklarna i detta nummer närmar sig denna ämnesdidaktiska problematik. De rör sig över varierande skolformer och utbildningssammanhang, från ungdomsskolan till den högre utbildningen, i ett försök att lokalisera förhållandet mellan ämnesdidaktikens teoretiska och praktiska rum. Artikelförfattarnas egna konkreta undervisningserfarenhet ligger till grund för deras teoretiska ställningstaganden och beskrivningar av ämnesinnehåll, ämnesidentitet och lärande. Men intresset för den ämnesdidaktiska bron mellan teori och praktik återkommer även i en annan mening, eftersom flera av artiklarna skriver fram hur lärandet, inom ramen för det särskilda ämnets teoretiska innehåll, kan betraktas i ljuset av görandets och upplevandets pedagogiska praktik.

 

Table of Contents

Editorial

Inledning PDF
Ingrid Lindell, Olle Widhe 4–11
LIR.journal.8(16) Didaktiska omställningar. [Full issue] PDF
Ingrid Lindell, Olle Widhe, Anders Öhman, Agneta Rehal, Karin Kittelmann Flensner, Wilhelm Kardemark, Anna Nordenstam, Daniel Brodén, Hanne-Lore Andersson, Johan Alfredsson 1–165

Articles

The Dialogic Classroom: Bakhtin and the Valuating Perspective PDF
Anders Öhman 12–23
Fiktionslitteratur som kunskapsform och bildning. Teoretiska grunder och ett exempel från den högskolepedagogiska praktiken PDF
Agneta Rehal 24–45
Fem stora förmågor och litteraturläsning. Att strukturera lärande i en tid av mätning och synliggörande PDF
Ingrid Lindell 46–65
»Finns det några religiösa här?« Pedagogiskt drama som metodik i ämneslärarutbildningen i religionskunskap PDF
Karin Kittelmann Flensner 66–81
Grasping sacred space: On geographical perspectives in teaching religion PDF
Wilhelm Kardemark 82–96
Högläsning för äldre elever. En mötesplats för teori och praktik PDF
Anna Nordenstam, Olle Widhe 97–115
En oundviklig ambivalens? Betraktelse om pedagogik och jämlikhet i seminarier med estetisk inriktning PDF
Daniel Brodén 116–127
Att göra en läshandledning. Reflektionsvägar till litterär kompetens PDF
Hanne Lore Andersson 128–147
Kritiskt tänkande i skolan. Betraktat genom radikal estetik, medialisering och en poetisk performance av Athena Farrokhzad PDF
Johan Alfredsson 148–165


ISSN: 2001-2489