Archives

2019

No 11 (2019): Sensibility and Passion: Studies in Early Italian Opera

The articles in this issue originated as papers for a symposium, ”Comala and Nina: Operatic Performance in the Age of Sensibility”, in Vadstena on 6 August 2016. Organized by the research group Performing Premodernity (Stockholm Uni- versity, funded by the Swedish Foundation for Humanities and Social Sciences), in collaboration with the Vadstena Summer Opera Festival, it took place in conjunction with the critically acclaimed performances of a double-bill of Giovanni Paisiello’s Nina o sia La pazza per amore and Pietro Morandi’s Comala. Directed by Deda Cristina Colonna and conducted by Mark Tatlow.

The symposium centered on issues of sentimental dramaturgy, specifically in Italian opera, in the decades up to the French Revolution. Comala and Nina can both be described as ”avant-garde” works in this regard, expanding and transforming operatic conventions in different directions, though their reception differed widely: whereas Comala immediately sank into oblivion, Nina became one of the greatest operatic successes of the late eighteenth and early nineteenth centuries. The papers explore the relationship between cultural and aesthetic theory, dramaturgy and audience involvement from the perspectives of different disciplines (comparative literature, theatre studies and musicology), examining such questions as: how can we describe and understand the aesthetic effect of these operas? How are the artistic developments related to tendencies within the aesthetic, psychological and social theories of the late Enlightenment? And how may the operas throw light on the cultural climate of the period?


No 10 (2019): Övervakning och kontroll i tidigmodern tid

Förverkligandet av det moderna demokratiska samhället har ofta förutsatt idén om den upplysta och genomlysta världen, och kopplat till demokratiska institutioner lovar transparensens praktiker kontroll av makten och frihet för individen. Historien har dock visat att denna vision redan från början, säg från slutet av 1700-talet, var en komplicerad väv av föreställningar om frihet och disciplin, öppenhet och kontroll. Idag vet vi att de kommunikations- och informationsteknologier som möjliggör öppenhet också genererar hemlighetsmakeri och övervakning. Hur såg det ut före modernitetens genombrott? Konferenskommittén lyfte fram flera frågor. Hur såg tidigmoderna människor på att övervaka och att bli övervakade? Vilka former tog sig informationsutvinning, identitetskontroll och åsiktsregistrering? Mot vilka var dessa praktiker riktade? Hur såg det eventuella motståndet ut och vilka metoder tillämpades för att undvika att bli granskad, inspekterad och censurerad? Hur uppfattades begrepp som hemlighet och öppenhet? Vad spelade individen för roll i spelet mellan privat och offentlig sfär? Vilka uttryck tog sig dessa teman i litteratur och konst under tidigmodern tid? I politiskt liv, näringsliv eller privatliv? I vilka avseenden kan kulturella representationer ses som befriande, implementerande, försvagande eller förstärkande av praktiker och idéer kring övervakning och kontroll?



2017

No 9 (2017): Performing the child. Power and politics in children’s literature and culture

In turning our attention to the performance of the child in children’s literature and culture we want to consider the narratives told to children not only as meaning but also as action. Following this, the predominant theoretical starting point in this issue of LIR.journal stems from the interdisci­ plinary field of performance studies as well as from the fact that performativity has turned into a commonly discussed topic in the humanities.1 Hence, the different representations and executions of children and childhood found in children’s literature and culture is here regarded as performative utter­ ances that not merely reflect or describe the world, they also intervenes and participates in the shaping and making of it.2

The articles in this special issue analyse the ideas of children and childhood inscribed and enacted in children’s literature and culture. The question of how the child is performed is addressed not only in relation to the narrative text but also in the combination of different semiotic systems: the visual, the textual, and the presentational acting. By doing so the articles explore the implications and limits of different and alternative visions of what it means to be a child and what childhood is supposed to be.

No 8 (2017): Didaktiska omställningar. Mellan teoretiska och praktiska ämnesrum

I didaktiska sammanhang talar man om »omställning« för att beskriva trafiken mellan teori och praktik. Det handlar då om att läraren ingår i en »teoriomsättningsprocess« som för med sig en särskild relation mellan teoretisk och praktisk kunskap. Till den ämnesdidaktiska forskningen i Sverige har begreppet kommit från Sigmund Ongstads modell av förhållandet mellan allmändidaktik och ämnesdidaktik. Med ämnesdidaktik menar Ongstad de överväganden som är knutna till ett specifikt ämnes situation i skola och utbildning: »refleksjoner over hva et fag (norsk, historie, engelsk, matematikk, musikk, samfunnsfag etc.) er i forhold til hva det kunne eller burde være i skole, samfunn, akademia og profesjonsutdanninger«.

Både ämnet och ämnesdidaktiken är i ständig rörelse: liksom undervisning delvis är en iscensättning av ämnesteoretiska kunskaper, är ämnet delvis bestämt av undervisningens praktik och de erfarenheter som springer ur den. Omställningen kan betraktas som det ömsesidiga förhållandet däremellan. Vad vi kallar didaktiska omställningar placerar teorin i praktiken, men också praktiken i teorin. Som begrepp skapar den vad man skulle kunna kalla ett tredje rum, som motverkar vad vi betraktar som den missriktade polariseringen mellan teori och praktik.

Artiklarna i detta nummer närmar sig denna ämnesdidaktiska problematik. De rör sig över varierande skolformer och utbildningssammanhang, från ungdomsskolan till den högre utbildningen, i ett försök att lokalisera förhållandet mellan ämnesdidaktikens teoretiska och praktiska rum. Artikelförfattarnas egna konkreta undervisningserfarenhet ligger till grund för deras teoretiska ställningstaganden och beskrivningar av ämnesinnehåll, ämnesidentitet och lärande. Men intresset för den ämnesdidaktiska bron mellan teori och praktik återkommer även i en annan mening, eftersom flera av artiklarna skriver fram hur lärandet, inom ramen för det särskilda ämnets teoretiska innehåll, kan betraktas i ljuset av görandets och upplevandets pedagogiska praktik.

 


2016

No 7 (2016): Exploring Affect

During the past decades, »The Affective Turn« has emerged as an important interdisciplinary research field at the intersection of the humanities, the social sciences, and the natural sciences. Problematizing the major role accorded to reason in modernity, it is characterized by an attempt to highlight emotions, for example in works of art, in intimate relationships, in politics and in various historical contexts. This project is part of a broader theoretical debate, where the emphasis on emotions is connected to a reformulation of fundamental concepts in theory, such as reason, consciousness, the subject, and the body; as well as a questioning of dichotomies, for example between humans and animals, humans and machines, and between men and women.

This special issue of LIR.journal presents articles written in the disciplines of literature, history, cultural history, gender studies, and philosophy. It is based on the activities of the feminist multidisciplinary Nordic and Baltic network Exploring affect. A part of the migratory scholarly institution Nordic Summer University, funded by the Nordic Council of Ministers, the network arranged six conferences between 2013 and 2015. The articles published here are the outcome of the network’s final year. The symposium »Exploring affect: Love« was organized in collaboration with the Department of Literature, History of Ideas, and Religion, University of Gothenburg, in February 2015. The session »Exploring affect: Politics« took place in July the same year in Druskininkai, Lithuania, in cooperation with the European Humanities University. The network’s coordinator Johanna Sjöstedt is the initiator and, together with Johanna Lindbo, the editor of the issue.

 

No 6 (2016): Health and Well-Being in Today’s Scandinavia

This issue of LIR-journal »Health and well-being in today’s Scandinavia« is the outcome of interdisciplinary research done within the research programme »Religion, Culture, and Health« at the Faculty of Arts, at the University of Gothenburg, between 2010 and 2014.2 Here six scholars present their work on how it is possible to understand and deal with the growing number of people suffering from various states of illness, as well as mental and social difficulties, and therefore also how it is possible to apprehend and treat health problems related to ideological and culturally defined issues, such as ethical and political questions, gender structure, and religion.


2015

No 5 (2015): Att skriva liv

Att skriva liv. Fakta, fiktion, feminism är både en inventering och en vidareutveckling av ett spirande forskningsfält i skärningspunkten mellan en rad olika ämnen. Life writing är ett samlingsbegrepp, än så länge utan etablerad svensk översättning. Det inbegriper, men går utöver, biografi, och avser livsberättande och livsberättelser i olika genrer och medier. Frågan om exakt hur detta omfattande men till sin karaktär hybridartade fält ska avgränsas förefaller därför mindre relevant än frågor om exempelvis hur, var, och med vilka konsekvenser berättandet tar sig uttryck. Bidragen i detta nummer har en stor spännvidd, vad gäller material, metod och teoretiska infallsvinklar. De medverkande skribenterna kommer från en rad olika discipliner. Bredden har fungerat som en urvalsprincip för att visa på life writing som ett i alla avseenden heterogent forskningsområde. Bidragen visar även på fältets utveckling av teoretiska och metodologiska aspekter. Även om övervägande del av de medverkande har sin ämnestillhörighet i litteraturvetenskap, representeras här också forskare från teaterstudier, konst- och bildvetenskap, sociologi, socialt arbete och historia. I detta heterogena material kan ett flertal, överlappande potentiella kluster skönjas, såsom plats, politik eller performativitet. I så måtto speglar innehållet fältets bredd eller, om en så vill: dess produktiva suddighet. Varje försöka att systematisera materialet genom att pressa in det i avgränsande kategorier skulle därför reducera det. De möjliga kopplingarna mellan såväl ämne som metod eller teori är nämligen många och ofta överlappande, beroende på vad som fokuseras – såsom ämne, tidsepok, genre, metod eller teori. Därför lämnar vi åt läsaren att lyfta fram samband och skapa egna kluster.



1 - 11 of 11 Items    


ISSN: 2001-2489